Alkberg träffar en rätt i hjärtat

Mattias Alkberg på Kafé Deluxe, Växjö 2012-01-20

Kafé Deluxe är ett mysigt kafé och ölhak mitt i Växjö’s stadskärna. Smiter man undan hårdrocksöset på övervåning kommer man ner i källaren som fungerar som konsertlokal och nattklubb. Det är inrett helt efter devisen man tar vad man har och det ger en väldigt hemtrevlig stämning. Ur högtalarna strömmar gamla soullåtar. Väggarna, bardisk och allt är klätt i 60-talstapet, lamporna som lyser upp lokalen är av alla former och stil.

Magnus Ekelund går på scenen först. Han är själv med en gitarr. Sitt kompband Stålet har han lämnat hemma. Magnus Ekelund sjunger vackert, det är skört och fint. Hela tiden med en desperat ton. Om man ska dra paralleller för de som inte hört Magnus så låter han lite som en blandning av Jakob Hellman (som han även har gjort en duett med) och Olle Ljungström.

Sångreverbet är vridet till max och Magnus röst ökar fram i lokalen. Det är mäktigt. Han spelar Ryssland nationalsång på svenska. Sen spelar han ”Utan er” och det börjar bli riktigt riktigt bra. Då helt plötsligt verkar han drabbas av dåligt självförtroende och lämnar scenen. Var det meningen? Var det slut där? Jag vill höra mer.

Sen är det dags för Mattias Alkberg. Han har med sig sitt kompband Nerverna, och de är förstärkta med Magnus Ekelund på körsång och tamburin.

Huvudfokuset ligger på låtar från senaste skivan ”Anarkist” som av många ansågs som förra årets bästa skiva. Och man lyckas få med sig alla dimensionerna från skivan när låtarna framförs live. Basen och trummorna pumpar mäktigt, de tre stratocaster-gitarrerna målar upp vackra ljudlandskap och skapar kaotiskt oljud, Alkbergs sång är innerlig hans utryck träffar en rätt i hjärtat. Även här ger sångreverbet en fet effekt som liksom skär in i hjärnan och ingen kan förbli oberörd. Maffiga ”Helgen v. 51”, pumpande ”Frigjord, pånyttfödd”, feta ”Bit i kudden, skattebetalare” och vackra ”Född fel” (som är en duett med Magnus Ekelund) sticker ut lite extra och är minst lika bra som på skivan.

Det är trångt i den lilla lokalen och publiken skriker till lite extra när det bjuds på gamla låtar som ”Haparanda here we come” och ”Ragnar”.

Konserten avslutas med skramlande ”Dementorer” som är en punkig käftsmäll av gitarrmelodier.

Bandet går av scenen för att komma tillbaks och köra en innerlig ”Nerverna” som avslutas med publikens hjälp, och till ljudet av allsången är konserten slut. Mattias Alkberg och Nerverna ger sig av mot nya äventyr. Tack för ikväll!

Text: Marcus Johansson  Foto: Sandra Petersson